Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.  Related Paintings of georg von rosen :. | The Prodigal Son | The Explorer A.E. Nordenskiold | joran persson och karin mansdotter | The Entry of Sten Sture the Elder into Stockholm | The Explorer A.E. Nordenskiold |
Related Artists:
Philip Alexius de Laszlo
Philip Alexius de Laszlo, MVO (30 April 1869 Budapest - 22 November 1937 London) was a Hungarian painter known particularly for his portraits of royal and aristocratic personages. Laszlo was born in Budapest as Laub Fulop Elek (Hungarian style with the surname first), the eldest son of a Jewish tailor. The family changed its name to Laszlo in 1891. As a young man, Laszlo apprenticed to a photographer while studying art, eventually earning a place at the National Academy of Art, where he studied under Bertalan Szekely and Karoly Lotz. He followed this with studies in Munich and Paris. Laszlo's portrait of Pope Leo XIII earned him a Grand Gold Medal at the Paris International Exhibition in 1900. In 1903 Laszlo moved from Budapest to Vienna. In 1907 he moved to England. He remained based in London for the rest of his life while traveling the world to fulfill commissions. Laszlo's patrons awarded him numerous honors and medals. In 1909 he was named an honorary Member of the Royal Victorian Order by King Edward VII of the United Kingdom. In 1912 he was ennobled by King Franz Joseph of Hungary; his surname became "Laszlo de Lombos". The family later shortened the name to "de Laszlo". Laszlo became a British citizen in 1914 but was interned for over twelve months in 1917 and 1918 during the First World War.
Pietro Paolo Vegli
Pietro Paolo Vegli - Ritratto Del Cardinale Francesco Maidalchini (1621 - 1700)
CLEVE, Joos van
Flemish Northern Renaissance Painter, ca.1485-1540